missmaddis

I morgon är det dags för min operation. Lotta smsa mig tidigare och sa att hon bara skulle packa sen komma hem till mig men jag sa att hon inte behövde, jag klarar mig ändå. Med tanke på gårkvällen så kommer jag förmodlignen somna gott ikväll ändå. Om inte så lär jag definitivt sova gott när de söver mig i morgon. Vi bestämde att vi möts på sjukhuset i morgonbitti istället. Jag ska vara där klockan 8:00 på morgonen.  

Så ikväll softa jag lite. Jag sitter i soffan och tröstäter och ska snart ta ett varmt bad innan jag går och lägger mig. Det kommer bli mitt sista varma bad på några veckor ju. Så jag får inte bada, jag får inte använda tampong och jag får inte ha sex. Inte stor skillnad från hur jag ananrs lever.

Oftast får jag inte bada för att jag har nån ny piercing som ska läka. Jag blöder sällan med mina Cerazette och behöver itne tampong och sexet.. well. Jag har inte sex så ofta. Jag är ingen sexuell person ändå ju..?

So wish me luck, mina underbara vänner. Here goes.

Idag är jag sjuk. Vaknade vid 13 idag och kände hur mitt huvud sprängdes och jag hade ont i hela kroppen, särskilt ryggen. Jag gick upp och gjorde kaffe och ringde mamma för att berätta att jag snart skulle komma och hämta pojkarna..
Jo, idag är jag sjuk. Vissa kallar det bakfylla, men i min värld är det sjuk. Fyllesjuk ja..

Anhalt 1: Kräftskiva
Jag följde med Lotta till denna kräftskiva hon bjudit med mig på. Jag har aldrig varit på kräftskiva förr. Jag vet inte vad jag har där att göra egentligen eftersom en kräftskiva består av två saker: Kräftor och nubbe. Jag äter inte kräftor och jag dricker inte nubbe. Men alas, jag följde med min vän till denna skiva, någonstans mitt i ingenstans med människor jag aldrig sett. Hennes vänner var trevliga och när sen resten av folket kom - ALLA i samma klunga var det snabbt konstanterat att vi var utbölingar. För när en vänkrets är så sammanslutet är det massa svårt att för söka ta del av det så vi satt där vi vårt bord och åt våra korvar.. och försökte ta några nubbe i alla fall, för gemenskapens skull men fy fan vad äckligt det var. Kvällens mest roliga var den klockrenaq kommentar som Lotta fick till. Fan vad stolt hon var för det. Det skjutsades runt en godis skål och jag sträckte ut händerna men den gick förbi mig till en kille istället. "Men JAG då! Jag har BRÖST ffs!" skämtade jag och hintade att jag borde fått förtur för att jag är kvinna. "Ja, och du ska se som de HÄNGER" replikerade Lotta snabbt och hela bordet vände sig i skratt. Fan vad RÅTT. Det var nästan under bältet men jag skrattade gott med för det var en klockren kommentar från ingenstans och det var kul.
Vi blev utskällda av en 2 meter lång kille vars hår var nästan lika långt som hela mig, för att vi råkade erkänna att vi brukar gå till Breeze (gamla heartbreak). För den bilden han har av heartbreak var medelålders gamla kärringar som raggade lammkött, snubbar med MC väst och massa skit. Jag är väl inte medelålders! Han glorifierade Debaser som jag i ärlighetens namn varit nyfiken på ganska länge och som jag även nämnt för Lotta i bilen på väg till skivan. Vilket sammanträffande..? I alla fall.. vi high fivade med denna långa killen att vi skulle testa Debaser och ge det en chans och han i sin tur skulle ge Breeze en chans. Han har ju inte ens varit där på en sådär fem år ändå så..

Anhalt 2: Debaser
Vår skjuts kom och körde oss till Debaser. Ett löfte är ett löfte och när man high-fivat nått får man fan hålla det.. Kön var olidligt lång och vi var på väg att ge upp redan där men vi höll ut.
Och Debaser är mer min stil än Lottas. Det konstanterade vi jävligt snabbt. Jag såg killar med full sleeve tatueringar och dreads svingade omkring lite här och där. Rockabillysminkade tjejer och hårdrockare, alla under samma tak. Men jag fick inte iho det med musiken som spelades a la 60-70 tal. Men låt gå. Jag fick inte lika många konstiga blickar som jag brukar få när vi är ute och det kändes nog lite nice att mer kunna "smälta in".
Vi satt vid baren nära ingången och jag skulle precis säga till Lotta att jag tror killarna som vi high fivat med hade glömt vår deal, just som jag såg att de kom..! Hah! De blev förvånade att vi var där, de trodde inte vi skule hålla vår deal. Tss.. Vi blev bjudna på varsin förädiskt ljuvlig drink bestående av krossade jordgubbar/is/rom. Den var magnifik. Vi minglade lite och drog sen till Breeze.

Anhalt 3: Breeze
Breeze var detsamma. Same ol betty! Vi gick en snabbrunda för att känna av läget och jag gick in på toa en snabb vända. Just som jag tvättat händerna och stod och pillade rätt håret tittade jag i spegeln och såg någon stå där och titta på mig, med ett leende. Jag vet inte om det var ett hånflin eller vad det var. Jag fick ögonkontakt med henne och kände igen henne. Jag har faktiskt känt henne sen jag var femton. Men av olika anledningar har vår vänskap brutits flera gånger om under årens lopp och nu sist som jag valde att inte umgås med henne mer har jag satt punkt för vår vänskap. Jag tittade tillbaka, knyckte på huvudet och vände ryggen till sådär bitchigt som bara kvinnor kan. "Om hon kommer nära mig blir det slagsmål" sa jag til Lotta. Jag känner henne. Och vissa människor förändras inte. Om hon får chans att mucka slagsmål gör hon det. Och jag är inte typen som håller käften vilket är en kass kombination. Men Lotta och jag gick till baren och drack drinkar som någon annan betalat och gick runt Breeze. Vi hade inte samma ‘go’ i oss som vi brukar ha. Men jag träffade folk jag känner till sedan innan, det gör man alltid på Breeze. Lotta pekade ut hennes turk som hon tycker är så snygg och det visar sig att han är en av mina kunder som jag gjort hål i örat på.
Vi drack mer än vad vi dansade och högtalaren fick sig bara en svängom. När klockan var stängning gick vi ut och letade upp taxin som vi delade. Och just som vi satte oss i bilen kom den. FYLLAN. Alla drinkar slog emot mit som ett knytnävsslag på käften och jag blev as-kalas skitfull på en gång. Tur att vi var på väg hem för jag kunde förmodligen varken gå rakt eller stå stilla.

Så blev det. Inga skandaler mina vänner, och jag mår som jag förtjänar idag.

Om en timme är vi på skattkammarön i Lund för kalaset. Och Phini har tjatat hela morgonen om att vi ska färga hans hår. NU är det gjort..!

Vi är en konstig familj. Jag vet.

Idag är jag trött. Som ett ålderdomshem. Jag borde slänga kakan och tacka för mig. Vet inte varför jag är så trött, har egentligen itne gjort nått ansträngande.

Tog med pojkarna till Burlöv Center idag. Vi fikade på McDonalds och jag grälade öppet och offentligt med min son. Jag fick elaka blickar från surkärringar som verkade tycka jag var en elak mamma som inte bara nekade min son sin Happy Meal leksak utan även efter tjat om att han får äta sin mat, kastade alltsammans. Well, taskigt läge, så är det. Om man inte lyder sin mamma och dessutom är ful i mun, då ryker både chansen att äta och även den efterlängtade leksaken som jag diskret har gömt utan att ha  vet om det. Det få tjäna som belöning vid ett bättre tillfälle. Och tydligen har en av mina läsare gått förbi mig vid McDonalds utan att ens komma fram och säga hej.. eller nått. Hon kanske bevittnade denna tragiska scen med en skrikande Laaiti som hela vägen till BR Leksaker kallade mig för bajsmamma. Haha.

Jag köpte blå färg till Phini idag, att ha i sitt hår. Han fick välja själv och jag är nog tacksam att han inte valde rosa. Till mig själv köpte jag ett bra fibervax. Får se om det duger.
Pojken som fyller år i morgon köpte vi en present till inne på BR. Det var ett stort spel men jag kan fan inte minnas vad det var. Efter att vi gått omkring där inne längre än vad jag velat tog jag det först bästa som även Phni tyckte verkade intressant. Och konstigt nog var det INTE jävligt att ta med killarna in på BR. De var faktiskt - tro’t eller ej - snälla.

Vid telenor & barncancer fondens små uppsatta bås stod ett hoppberg. Jag trodde i min enfald att det var barncancerfondens borg men efter några kommentarer på bilddagboken vet jag nu att det kan ju ha varit Telenor. Om inget annat stämmer färgerna och jag kanske inte är den mest uppmärksammaste.
Tjejen vid barncancerfonden gav pojkarna varsitt svettband och plockade fram varsin enkrona åt dem att stoppa i insamlingsröret med bollar i. Hon ska alltså lära dem att skänka pengar. Smart. Väldigt smart. För där står barnens föräldrar bredvid och känner sig manade att fiska upp några mynt och stoppa ner i röret, om inget annat så för att föregå emd gott exempel för sina barn. Men i ärlighetens namn gör det mig inget, för det var till barncancerfonden.

Sen åkte vi hem. Vi fick vänta ett tag på bussen och satte oss på marken och väntade. Phini la sig ner på marken. Pojkarna uppförde sig någorlunda och pratade med tjejerna som sat tmittemot på bussen. Phnii berättade förjust om paketet till pojken som fyller år, om sin mackedonkan leksak och Laaiti satt i mitt knä och fes. "HAHA MAMMA JAG FES I DITT KNÄÄÄÄ!" skrattar ungen nöjd och jag rynkar på  näsan. 

Vi gick in om iCA såklart innan vi gick hem och har inte gjort ett piss sedan dess.
Jag orkar fan inte. Vet inte vart min energi tagit vägen..

Och min nästa resa till Östersund är redan bokad. Biljetterna är köpta och det har redan börjat göras bokningar åt mig. Denna gången åker jag en torsdag morgon och anländer i östersund mot lunchtid. Vid min hemresa har jag en väntetid på 4 timmar (!!) på Arlanda. Jag lider redan, vid självaste tanken. Vad gör man på Arlanda i FYRA TIMMAR? Sätter sig på O’Learys och super sig full eller nått.. Jag är hemma på Sturup närmare 23 på kvällen och förhoppningsvis blir jag hämtad där även denna gången.

Idag jobbade jag till 20. Kim hämtade mig med make och vän med sig <3
Hemma hos mig drack vi kaffe och pratade om barn, före-dettor, graviditeter & förlossningar, plastikoperationer, piercings osv. Tänk vad mycket man kan ha att prata om. Mina barn sov redan när jag kom hem, de hade inte orkat vänta på sin mamma. På gott & ont det där,ska ni veta. Samtidigt som jag kan sakna nattningen, det där übermysiga pussandet och nattis nattis kan jag tycka att det var skönt att komma hem och slippa syskonbråk och gnäll.

Och jag fryser, kan ni tro. Helst av allt vill jag lägga mig i ett varmt bad men det är sent och jag är trött och kommer dyka ner i min säng och dra täcket till öronen under min drömfångare. Visste du att jag har en hemlig passion just för drömfångare? Den största hänger ovanför min säng, det är den med silvertråd spunnen. Sen har jag en i fönstret. En i hallen och en som hänger i dörrkarmen till vardagsrummet. En hänger i taket i vardagsrummet.

I morgon ska jag ta med mina småkillar till Burlöv Center, lutar det åt. De ska få köpa present till pojken som har kalas på lördag. Fika på Espresso House med Kim, verkar det som. Låter som en plan det, inte sant!

Äsch, jag pallar inte skriva mer. Go’natt.